Alla inlägg under oktober 2007

Av Mattias Josefsson - 27 oktober 2007 14:44

Frida Risberg är sedan drygt sex veckor tillsammans med hennes fackförbund Handels i konflikt med sin arbetsgivare Videomix. Detta sedan butikskedjan vägrar att skriva under ett kollektivavtal som ger Frida Risberg rätt till högst rimliga och grundläggande krav som exempelvis ob-ersättning. Nu strejkar Frida för sina rättigheter.


Jag har i flera inlägg uppmärksammat den ensamstående 24-åriga mamman Frida Risberg och hennes kamp mot arbetsgivaren. Tyvärr är det också en kamp mot majoriteten av dem som arbetar på Videomix eftersom dessa låter sig köpas genom en närvarobonus.


I dag hälsar Frida Risberg till mig här på bloggen.

Hon skriver:

Hej Mattias!!


Har precis läst din blogg och du ska veta att det du skrivit om mig betyder jättemycket!! Jag blir så glad :) Tack till dig och alla andra för ert underbara stöd, det gör att man orkar kämpa på i motvinden! TACK

av Frida Risberg den 27 oktober 2007 kl 13:34


Här nedan kan du läsa alla inlägg som jag har skrivit om Frida Risberg och hennes kamp. Visa att även du stödjer Frida genom att kommentera detta inlägg.


Frida Risberg - en förebild som inte låter sig köpas
Frida Risberg är min Idol 2007

Handels, ge Frida chansen att tala om varför


Av Mattias Josefsson - 27 oktober 2007 14:24

I årets gigantiska avtalsrörelse där cirka 500 nya kollektivavtal tecknas på den svenska arbetsmarknaden råder ett stabilt förhandlingsklimat. Antalet konflikter har i det närmaste halverats jämfört med avtalsrörelsen 2004.

– Det har varit få konflikter som lett till arbetsnedläggelse i år, säger Kurt Eriksson på Medlinsinstitutet till LO-tidningen.

Trots det har fackets konflikträtt varit uppe för diskussion vid tre partistämmor inom loppet av två månader.

 

Vid centerstämman i Kalmar, folkpartiets landsmöte i Västerås och nu senast på moderaternas partistämma i Gävle har konflikten vid salladsbaren i Göteborg för snart ett år sedan varit ett hett ämne i talarstolarna. Kritikerna menar att facken använder sin möjlighet att ta till stridsåtgärder i både tid och otid.

 

Trots att salladsbaren har blivit ett alldeles utmärkt slagträ i debatten väger denna konflikt tunt när Medlingsinstitutet nu presenterat fakta.

 

I år har facken tvingats att ta till sammanlagt sex lovliga strejker. Och detta under ett år då nya rikstäckande kollektivavtal tecknas på löpande band. Det ska jämföras med 2004 då den förra stora avtalsrörelsen genomfördes då hittills elva lovliga strejker hade genomförts. Det är alltså i den närmaste en halvering av antalet arbetsnedläggelser.

 

Rimligen förvånar dessa siffror Medelsvensson då den upplevda verkligheten ger sken av något helt annat än den faktiska. Men frågan är hur länge kritikerna lyckas koka soppa på en spik innan soppan uppfattas som tunn.

 

Medlingsinstitutets siffror ett kommunikativt redskap som facken nu kan använda sig av för att flytta fram sin anseendeposition. Genom god opinionsbildning kan siffrorna understödja LO i förhandlingarna med Svenskt Näringsliv om ett nytt huvudavtal.

 

Fotnot:

En strejk som är sanktionerad av ett fackförbund och som följer gällande lagstiftning och eventuella avtal om konfliktåtgärder är en lovlig strejk.


Strejker som genomförs utan stöd från fackförbund och inte följer gällande lagstiftning och avtal är en olovlig strejk. Detta kallas även vild strejk.

Av Mattias Josefsson - 26 oktober 2007 21:52

I onsdags avslöjade Uppdrag Granskning om hur hamburgerrestaurangerna Mcdonalds, Burger King och svenska Max Hambugare använt sig av svartstädare. Invandare har utnyttjats sju dagar i veckan med en ersättning från 5 000 kronor i månaden eller 37 kronor per timme – svart. 

 

Samtliga tre hamburgerkedjor använder sig av samma mediestrategi i programmet – den förnekande. ”Centralt kände vi ingenting till. Upphandlingarna har skett lokalt.” är kontentan från Burger Kings Nordenchefen Stefan Eriksson, från Max vd:n Richard Bergfors och McDonalds kommunikationsdirektör Raymond Mankowitz.

 

Den centrala frågan är; är det trovärdigt?

 

I ett försök att öka sin trovärdighet försöker restaurangerna nu att tvätta byken, visa på handlingskraft och det illa kvickt. Både Mcdonalds och Max redovisar på sina hemsidor hur man agerar kring avslöjandena kring slavstädningen. Mcdonalds bedyrar att de sagt upp kontraktet med Capital Städ och inlett en intern utredning. Max har redan hunnit teckna avtal med Samhall om städning.

 

Men frågan är om det räcker för att återvinna konsumentens förtroende. Rimligen kommer det att krävas mer och det kommer att kosta pengar att återvinna menyätarna. Kedjorna som redan innan haft det tufft i spåren av hälsodebatten lär få se fram emot en minst lika tuff framtid.


Även om hygienen är viktig på restauranger borde devisen ändå bli: Bättre lite skit i hörnet än svartarbetskraft.


Längden på köerna kommer att visa om restaurangerna har tappat sitt förtroende bland svenska hamburgerslukare.


P.S Enligt uppgifter i media krävs nu hamburgerkedjorna på sjusiffriga belopp i skadestånd av Hotell- och restaurangfacket och förhoppningsvis kan alla svartjobbare nu se framemot anständiga villkor.


Av Mattias Josefsson - 25 oktober 2007 18:11

Under september lämnade ytterligare 22 000 a-kassan. Det betyder att ungefär 347 000 personer har lämnat a-kassan sedan årsskiftet då den höjda avgiften till a-kassan trädde i kraft.

Det visar dagsfärska siffror från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF.

 

Det mest skrämmande är massflykten från a-kassan inte tycks avta utan snarare ha stabiliserat sig på en minskning på omkring 20 000 per månad. De senaste fyra redovisade månaderna från IAF har antalet utträden legat på mellan 20 000 och 27 000 desertörer.

 

Andelsmässigt närmar sig nu antalet oförsäkrade flyktingar tvåsiffriga procenttal.

 

Inom LO har de fyra förbunden Kommunal, IF Metall, Handels och Hotell- och restaurang tillsammans tappat över 106 000 medlemmar i a-kassan.

 

Inom tjänstesektorn har Sif och HTF, som vid årsskiftet bildar det nya facket Unionen, förlorat över 50 000 medlemmar i a-kassan.

Av Mattias Josefsson - 24 oktober 2007 20:04

Handels är sedan sex veckor tillbaka i konflikt med butikskedjan Videomix som vägrar teckna kollektivavtal som innehåller ob-ersättningar i nivå med liknande arbetsplatser. Sex veckor är en lång tid, särskilt när det inte händer någonting. Visserligen har Handels fått stöd av både Livs och Transport som har stoppat leveranser till butiken. Men det är väl också det enda som man har kunnat se av konflikten.

 

Som utomstående undrar man hur den budskaps- och avsändarstrategin ser ut. Jag kan inte förstå varför fackförbundet på sin hemsida väljer att ha uttalanden från förbundsordförande Lars-Anders Häggström, andre vice ordförande Tommy Tillgren och LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin. Mer von Oben kan det väl knappast bli, eller?

 

Handels är urusla på att använda de medlemmar som både haft modet och viljan att uttala sig om konflikten. Frida Risberg är ett ypperligt exempel. Hur kommer det sig att Handels inte låter henne vara ansiktet utåt i konflikten. Det är hon som ska synas i media och på hemsidan, det är henne jag som allmänhet kan tycka synd om. Huvudstrategin borde vara VARFÖR-information, det vill säga känslor. Handels som förbund ska endast serva eller sköta VAD-informationen, det vill säga förmedla konkret fakta.

 

Konsekvensen av den nu valda strategin från Handels med mer eller mindre endast VAD-information som sänds från toppen blir att arbetsgivaren kan inta den utsattes roll, den så kallade David-rollen, och peka på stora stygga facket som kommer med sina byråkrater och använder ”maffiametoder”.

 

Handels tjänar på mycket uppmärksamhet i fallet. Kommunikationens uppgift i det här fallet är alltså att underblåsa den glöd som finns i konflikten. Men det har man misslyckats med. I dagsläget pyr det knappast om Videomix-konflikten. Ju längre tid som går desto större chans för arbetsgivaren att vinna striden.

 

I dag kallade Handels till en pressträff. De skriver i ett pressmeddelande att konflikten nu går in i en ny fas. Den fasen hade behövt komma tidigare. Men framför allt hade det behövts en annan avsändare och fler knep för att hålla den mediala lågan igång.

Av Mattias Josefsson - 20 oktober 2007 21:37

I september sattes ett nytt rekord på svensk arbetsmarknad. Svenska löntagare arbetade sammanlagt 151 miljoner timmar per vecka i genomsnitt. Det visar färsk statistik från Statistiska Centralbyrån. Samma statistik visar också att utanförskapet ökar.

 

Skillnaden mellan dem som har arbete och dem som inte har ett jobb att gå till ökar för var dag som går. Trots att det råder brinnande högkonjunktur och svensken tokjobbar ökar ändå långtidsarbetslösheten i Sverige. Fler får allt mer att göra medan ett också ökande antal människor hamnar allt längre från arbetsmarknaden – i ett utanförskap.

 

SCB-siffrorna visar också att 277 000 personer, varav 184 000 är kvinnor, är undersysselsatta och vill öka sin arbetstid och kan göra det inom 14 dagar.

 

Så sent som förra månaden presenterade regeringen i sitt budgetförslag krav på åtstramning av villkoren för deltidsarbetslösa som från och med årsskiftet får maximalt 75 ersättningsdagar. I samma budget vill regeringen även sänka ersättning i sjukpenningen. Statsminister Fredrik Reinfeldt motiverade försämringarna med att ”drivkraften för arbete har varit otydlig”.

 

Svensken jobbar som aldrig förr men behöver ändå piskas till arbete. Självklart, eller hur, inte sant.

Av Mattias Josefsson - 18 oktober 2007 09:08

Den 21 december 2006 utbytte IF Metall och Teknikföretagen krav i avtalsrörelsen. Det sågs som det riktiga startskotten på den största avtalsrörelsen på flera decennier på svensk arbetsmarknad där ungefär 500 kollektivavtal förhandlas om.

 

I en avtalsrörelse har både förhandlaren och kommunikatören som mål att bra avtal ska tecknas som innehåller goda arbetsvillkor.

 

För kommunikatören finns dock ett tillägg, ordet upplevas. Det viktigaste för kommunikatören är inte vad som egentligen står i avtalen eller vilka villkor som förhandlas fram utan att förhandlingsresultatet upplevs som en framgång av medlemmar och allmänhet.

 

Givetvis finns ett nära samspel mellan vilka villkor som egentligen förhandlas fram och vad som upplevs som bra avtal och goda arbetsvillkor. Men det finns en liten men tydlig skillnad.

 

Ett exempel: Ett av Teknikföretagens krav var så kallade öppningsklausuler. Dessa klausuler skulle tillåta att arbetsgivare och fack lokalt kom överens om sämre arbetsvillkor än vad det centrala kollektivavtalet tillåter.

 

Arbetsgivarna hade redan på sommaren under Almedalsveckan lanserat idén och många förväntade sig att Teknikföretagen skulle driva detta krav hårt.

 

Men redan samma kväll som parterna utbytte krav kunde den som såg Aktuellts 18-sändning mer eller mindre avskriva öppningsklausulerna från listan på krav som arbetsgivarna tänkte driva hårt. Teknikföretagens vd Anders Narvinger svarade då, när han fick frågan om öppningsklausulerna var ett viktigt krav, något i stil med att han ”var övertygad om att öppningsklausuler eller något liknande kommer att finnas i Sverige i framtiden.”

 

Uttalande kan inte tolkas på annat sätt än att kravet om öppningsklausuler inte var så allvarligt menat i denna avtalsrörelse.

 

För en förhandlare på ett fackförbund är detta givetvis positivt. Av naturliga skäl ville förhandlarna ha bort öppningsklausuler från dagordningen så fort som möjligt. Det fanns ett underliggande hot i kravet.

 

Kommunikatören hade dock inte lika bråttom med att få bort klausulerna från dagordningen. Dessa klausuler fungerade nämligen bra som ett kommunikativt redskap för att mobilisera lokala krafter runt om i landet. Dessutom framstår facket som mer framgångsrikt om klausulerna finns med länge på dagordningen för att sedan strykas strax innan ett avtal tecknas.

 

Förhandlaren påverkar och styr genom de direkta förhandlingarna kommunikatörens villkor och uppgift för att uppnå målet. Men det är inte bara kommunikatören som är beroende av förhandlaren och förhandlingen. Förhandlaren är också beroende av vad som kommuniceras och hur det uppfattas av medlemmar och allmänhet. God kommunikation – opinionsbildning – ger direkt stöd i själva förhandlingen. Det spelar ju ingen roll hur bra avtal förhandlaren tecknar om dessa ändå uppfattas som något negativt eller inte uppfattas alls av slutmålgruppen.

 

Denna insikt är viktig att ha med sig i sitt vardagliga arbete som kommunikatör eller som förhandlare – även i dag. Om IF Metall vill förändra synen på jämställdhetspotter krävs att förbundet anlägger ett bredare perspektiv än förhandlarens.


Läs även:

Genom att lyssna kan IF Metall vända pottopinionen 

Frågan är om det är värt priset med en offentlig pottdebatt

Man höjer på ögonbrynen över IF Metalls pottutspel

Av Mattias Josefsson - 16 oktober 2007 20:45

För tillfället är det mer spännande att följa förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för journalisterna inom public service än vad det är att titta på själva tv-programmen.

 

Arbetsgivarna SRAO lämnade i dag ett positivt svar på medlarnas bud. Även Journalistförbundet svarade ja men med vissa villkor.

 

Det har gjort att medlarna, för att vinna mer tid, har bett journalisterna att skjuta på den strejk som skulle ha inletts imorgon klockan 10.00 på sex orter. Det har journalisterna gått med på vilket betyder att strejken träder i kraft på torsdag om inget avtal är träffat innan dess.

 

Det går inte tolka annat än positivt och att ett nytt avtal nu är nära. Annars finns det ingen anledning för journalisterna att gå med på att skjuta på sitt varsel.

 

Men nära skjuter ingen hare. Avtalet är inte i hamn innan det är undertecknat av båda parter. Det krävs väl ingen kvalificerad gissning för att komma fram till att det med största sannolikhet är anställningsvillkoren som spökar. Och det kan inte vara en lätt match för en medlare att ro hem det två parter har försökt med i snart 200 dagar efter att avtalet löpte ut utan att lyckas.


Än är inte blecket på pappret. Men helt klart är att förhandlingarna närmar sig en upplösning. Frågan är vad det blir för slut; ett tufft som med blod, svett och tårar korar en hjälte eller en mer mjuk och fin med två parter som försonas. Ingen vet. Det är det som gör det spännande. Verklighetens tv-underhållning är inte mallad i Hollywood.

Skapa flashcards