Efter 25 års tjänst inom Åtvidabergs kommun får de anställda en bok med bland annat råd om personlig krishantering och ”hur man tar sig ur en djup mental utmattning” , rapporterar LO-tidningen. Nu protesterar anställda genom att lämna tillbaka gåvan.

– Förr var vi värda en klocka, eller en resa eller vad vi ville för 5 000 kronor, säger Annika Kindstrand till Östgöta Correspondenten.

 

Allt kommunicerar.

Denna debattartikel publiceras i senaste numret av Dagens Media.

Lägg fem kronor i mössan för att döva ditt klimatsamvete så erbjuder vi dig en riktig miljöskitig resa. Med dessa dubbla budskap lockar Fritidsresor kunder till sina resor. Detta är ett praktexempel på den omognad som resebranschen visar ur ett kommunikativt miljömässigt perspektiv. Jag efterlyser större ansvar och ifrågasätter var den kritiska journalistiken tagit vägen.

I början av februari ifrågasatte jag hela idén med klimatkompensering inom resebranschen på Aftonbladets debattsida. Jag efterlyste ett större ansvar från resebranschen som i dag vältrar över miljöansvaret på konsumenterna.

I artikeln påvisade jag de konkurrensfördelar som finns för reseföretag genom att tydligt deklarera för resenärer hur man arbetar med att städa undan efter sig själv eller påverka de leverantörer/aktörer man samarbetar med. Vilka investeringar görs och vad är det långsiktiga målet, frågade jag.

Veckor har gått. Men gensvaret från branschen har varit minst sagt svalt. Nyligen rapporterade DN om klimatkompensationen under rubriken ”Fiasko för miljöavgift”. 

I stället erbjuds jag när jag besöker Fritidsresors hemsida miljökompensationen 5+5. Om man lägger 5 kronor extra till miljön lägger Fritidsresor lika mycket. Detta samtidigt som Fritidsresor i en storslagen annonskampanj med helsidor på DN:s sida 3 får klart för mig att Fritidsresor erbjuder sina resenärer större benutrymme och därmed tar färre passagerare per flygning jämfört med sina konkurrenter.

 

Den naturliga frågan till Fritidsresor och dess informationsdirektör Lottie Knutson blir; hur långt räcker min femkrona som kompensation för det färre antal resenärer som flygplanen kan med på grund av att ”miljömedvetna” Fritidsresor konkurrerar med större benutrymme?

 

Lottie Knutson har under lång tid varit rankad av journalister som en av de mest trovärdiga bland svenska företag och organisationer, skriver Lindau Production som hyr ut föreläsare via sin hemsida.

 

Faktum är att Lottie Knutson i det närmaste guruförklarades, och det med all rätta, för sin insats under Tsunamikatastrofen. Men det kan inte betyda att hon och Fritidsresor inte ska granskas med samma kritiska journalistögon som andra företag och dess ledare utsätts för.

På Berghs får vi elever lära oss att allt kommunicerar. En annonskampanj på sida 3 i DN kommunicerar i sig. Det känns dyrt, gammalt och tanklöst. Lägg därtill ett otidsenligt budskap som går stick i stäv mot vad företaget försöker ge sken.

 

Tiden är förbi när man kan kommunicera två saker som står i konflikt med varandra. Det handlar om att kommunicera integrerat – och tänka på att allt hänger ihop, ord och handling, i alla kanaler, alltid.

 

Nu är det upp till bevis, Fritidsresor. Det är dags att bestämma sig. Klimat eller benutrymme. Moget eller omoget. Det är dags att avkräva Fritidsresor och resebranschen på deras klimatansvar. Det är min skyldighet som kommunikatör, medmänniska och småbarnsförälder.

 

Mattias Josefsson

Studerar Strategisk information & PR på Berghs

I en stor annonskampanj uppmanar ICA konsumenter att dela med sig av sina recept till nya kokboken ”Hela Sveriges husman”. Även denna kampanj från ICA är relationsinriktad men med en betydligt smalare målgrupp än tv-serien med Stig.

 

I sin nya reklamkampanj vill ICA göra en bok tillsammans med kunderna – men inte alla kunder. Reklamen riktar sig i första hand till dem som är vana att tillbringa tid vid spisen och som vill dela med sig av sina erfarenheter. Boken riktar sig till en målgrupp som definieras som experter – en målgrupp som vill interagera.

 

Målet med reklamen med ICA-Stig är rimligen att göra relationen så nära och så laddat med positiva känslor att ICA rent mentalt kommer närmare de allra flesta av sina kunder. Det i sin tur underlättar för butikskedjan att långsiktigt sälja mer. Tv-reklamen har en tämligen bred målgrupp. Du behöver inte vara expert på mat för att kunna ta den till dig samtidigt som den kan roa även den som tillbringar timmar i köket.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Under januari lämnade 17 000 personer a-kassan. Det visar siffror från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, som presenterade nya siffror i dag. Nu är IF Metall mer eller mindre ensamt inom LO om att ha tappat mindre än var tionde medlem sedan de dyrare och sämre villkoren i a-kassan trädde i kraft den 1 januari 2007.

IF Metall:s a-kassa har tappat cirka 25 000 medlemmar på drygt ett år. Det motsvarar drygt 7 procent av medlemmarna.

Det kan jämföras med exempelvis Kommunal som förlorat 11 procent, Handels 12 procent och Hotell- och restaurangfacket som förlorat 25 procent. Hade IF Metall tappat lika stor andel som HRF hade det motsvarat fler medlemmar än vad hela HRF:s a-kassa hade den 1 januari 2007.

Totalt har 413 000 personer lämnat sitt medlemskap i a-kassan sedan den 1 januari 2007.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Indiska gör en H&M; låter designers göra kollektionen, rapporterar Dagens Media. Den kommunikativa taktiken är marknadsföring via pr i ett första steg för att sedan komplettera med köpta kanaler. Koncepttänkande, helt enkelt.

 

Själv ägnade jag en del av helgen åt att tänka igenom ett kommunikativt koncept som jag ska presentera på ett företag på fredag. Konceptet fungerar integrerat - i såväl köpta, som icke-köpta och egna kanaler.

Idén utgår från varumärkets position i dag och var det borde vara utifrån ett kors med variablerna Novis – Expert på ena axeln, och Mossig – Nydanande på andra axeln.

Jag tänker visa på en aktivitet där det finns förutsättning för publicitet i icke köpta kanaler före, under och efter aktiviteten är genomförd. Pr:n kompletteras med annonser som förstärker budskapet.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Att arbetsgivaren tar ett socialt ansvar är den enskilt viktigaste faktorn för var femte ung i dag när de ska välja arbetsgivare. Det visar en ny undersökning från Universum som bygger intervjuer bland Sveriges högskole- och universitetsstudenter. Därmed ökar betydelsen för företag att arbeta med Corporate social responisibility, CSR.

 

Att arbetsgivare inte kränker mänskliga rättigheter är den viktigaste faktorn för 20 procent bland högskolestuderande i valet av arbetsgivare. Bland unga yrkesaktiva tycker 14 procent att detta är viktigast. Motsvarande undersökning förra året låg siffrorna på 18 respektive 13 procent.

– Vi kan se att unga människor i dag allt mer ser sin arbetsgivare som en förlängd arm av den egna identiteten. Man vill jobba på ett företag som står för samma värderingar som man har själv och inte riskera att ens goda rykte ska smittas av arbetsgivarens oetiska beteende, säger Birte Steen, nordisk marknadschef på Universum till SKTF-tidningen. 

Nyligen presenterades även en studie som visar att börsföretag som hållbarhetsfrågorna på allvar får bättre värdeutveckling än konkurrenterna.

– Nu när vi bevisat att det faktiskt är både lönsamt och värdepåverkande att arbeta med CSR och redovisa transparent kan inte styrelser längre bara kicka iväg den här frågan. De har ju ett ansvar för aktiens värdeutveckling, säger Lars-Olle Larsson specialistrevisor vid Öhrlings Pricewaterhouse Coopers och medförfattare till studien ”CSR- från risk till värde” till Sveriges informationsförening.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

TCO:s kampanj FacketFörändras.nu har hittills lockat få besökare, uppger ST Press. Jag dömde ut projektet redan dagen efter det lanserades. Tanken med hela portalen är i grunden feltänkt. Mottagaren ska komma till sändaren när sändaren kallar med ett öppet budskap. Projektet bevisar vikten av att förstå mottagaren och att noga överväga sin kommunikation.

I november drog TCO och centralorganisationens 17 medlemsförbund igång ett långsiktigt initiativ för att förändra bilden av facket och lyfta fram värdet av fackligt medlemskap. Bakgrunden är de sjunkande medlemstalen. 

Men sajten har blivit en flopp, rapporterar ST Press. I januari hade Facketförändras.nu 900 besökare per vecka.

 

Var smärtgränsen går är svårt att säga, menar projektledare Katarina Magnusson.

– Vi har inga kvantitativa mål. Det är en brist, men vi har inte haft den tiden. Det får komma i efterhand.  

Hittills har projektet kostat 20 miljoner kronor.

 Här är några synpunkter som jag har mot projektet

1. Om jag vill ha reda på vad en person som jag inte har någon relation med i dag anser i en viss fråga är det väl rimligt att jag kontaktar henne/honom istället för att be vederbörande kontakta mig.

2. Om jag nu står fast vid att personen i fråga ska komma till mig måste jag fundera igenom mitt budskap mycket noggrant eftersom budskapet i sig ska utlösa en handling hos mottagaren. Enligt uppgifter i Dagens Media syftar kampanjen till att tvätta bort fackets mossighet. På vilket sätt stärker budskapet i reklamfilmerna det kommunikativa målet?

3. Varför måste alla projekt ha egna hemsidor? Underlättar det verkligen för mottagaren? Är det rätt investerade pengar? När jag väl lärt mottagaren att komma till min projektsajt genom att investera en massa pengar på att trumma ut hemsidans adress ska jag lära mottagaren att gå till en annan sajt, fackförbundets ordinarie hemsida. Om man bestämmer sig för att ha kampanjsajter så måste dessa begränsas i antal! LO skulle exempelvis kunna samla alla hjälp- och kampanjsajter under www.020560056.se, som så vitt jag förstår fortfarande är en ledig webbadress. Att sätta den adressen hos målgruppen skulle vara tämligen enkelt.

4. Om man nu bestämt sig för att förändra bilden av det mossiga facket behöver arbetet läggas upp strukturerat, med tydliga mätbara mål. Jag har tidigare beskrivit ett sätt att gå till väga.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Under 2007 satsade företag, organisationer och myndigheter 46 miljarder kronor på information och pr. Det är en ökning med 15 procent jämfört med 2006. Det visar en undersökning från Sveriges informationsförening. PR- och informationsavdelningar står för 36 miljarder kronor medan marknadsavdelningar investerat 10 miljarder kronor.

I går presenterade även IRM siffror för annonsmarknaden som visar att annonseringen på sökmarknaden växte med 70 procent under 2007. Den totala omsättning uppgår till 1 miljard kronor på den svenska marknaden, vilket motsvarar 26 procent av den totala internetannonseringen. Google som enskilt företag håvade in cirka 850 miljoner kronor och har en marknadsandel på 85 procent.

Mycket tyder på att denna marknad fortsätter växa. Det som pekar på det är bland annat internetanvändarens förändrade beteende där sökning blivit ett allt vanligare inslag och att annonseringen i sökmotorer på den amerikanska och brittiska marknaden har en betydligt större del av annonskakan, 40 procent respektive 58 procent.

Samtidigt visar siffror från USA att arbetslösheten inom medier är den högsta på 15 år samtidigt som reklambyråer och konsulter inom media och kommunikation slog rekord i antalet anställningar. Värdet av det skrivna ordet minskar i takt med att spridandet av ord och bild blir allt lättare att sprida för allt fler.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Har du sett den där reklamen på tv där en man sitter till bords och äter taggtråd? Den har gått under en längre tid så sannolikheten att du har sett den är ganska stor. Reklamen syftar rimligen till öka min kännedom och kunskap om medicinen. Något den absolut inte lyckas med. Men så är reklamen inte alls lika tydlig som till exempel reklamen för Ibumetin.

 

Mucoangin heter den. Medicinen alltså. (Hittar bara en fransk version på youtube) Men jag hade inte en aning om det innan jag verkligen ansträngde mig för att ta till mig reklamen och medicinens namn. Mitt spontana intryck efter att ha sett filmen var att medicinen ska användas vid typ halsbränna. Men det stämmer inte alls.

 

På receptfritt.nu står följande:

”Mucoangin sugtabletter ger en snabb och långvarig smärtlindring vid halsont. Sugtabletten verkar lokalbedövande i gom och svalg. Smärtlindringen påbörjas omedelbart. Det bildas en tunn, skyddande hinna i halsen. Det verksamma ämnet, ambroxol, tränger djupt in i det inflammerade området. Det ger en effektiv och långvarig smärtlindring.”

 

Reklamen får därmed inga högre poäng när det gäller kännedoms- och kunskapsmål.

 

Jämför den reklamen med den reklam som sändes när Ibumetin lanserades i Sverige. Det krävdes att du var både blind och döv för att inte ta till dig budskapet. Målet var rimligen den samma som för Mucomagico (eller vad det nu heter) att öka kännedom och kunskapen om mot vad tabletten verkar.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

När varumärket tränger igenom schemat i människors medvetande blir effekten större oavsett om det handlar om pr eller inkonsistent reklam i form av filmer på Youtube eller produktplacering i senaste Bond-filmen.

 

Värdet av redaktionellt utrymme är större än en annons i motsvarande format. Det är de flesta bedömare överens om, däremot inte hur mycket mer. Anledningen är att människor tar till sig informationen på ett mer okritiskt sätt än om samma information förmedlas i en annonstext.

 

Peter Malmsten konstaterar i Mediebilden i verkligenhet (Liber 2002):

”Publicitet sägs vara värd till exempel 3, 6 eller 8 gånger värdet av en annons i motsvarande format. Det är mycket svårt att jämföra värdet på redaktionellt utrymme med priset för annonsutrymme eftersom det är en mängd faktorer som spelar in. Publicitet är inte en annons och påverkar publikens sätt att läsa eller titta och använda sig av informationen.”

 

Samtidigt konstaterar Micael Dahlén i Marknadsförarens nya regelbok (Liber 2003):

”Den konsistenta reklamen stoppas direkt av schemat i människors medvetanden. Eftersom folk redan har en färdig bild av varumärket räcker det att bara notera reklamen – sedan gör det befintliga schemat jobbet. När reklamen blir inkonsistent tränger den igenom schemat. På så sätt bearbetas varumärket mer och får ett större utrymme i folks medvetanden. Därför blir det lättare att komma ihåg varumärket. Samtidigt bryter reklamen slentrianen och gör varumärket mer intressant.”

 

Dahlén menar alltså att när reklamen sticker ut utanför de referensramar som människor har om varumärket blir påverkanseffekten större. Ett resonemang som påminner om det Malmsten för om pr.

 

Det får mig att – om inte likställa – så åtminstone jämföra inkonsistent reklam och pr. Och frågan är var gränsen går mellan pr, inkonsistent reklam och produktplacering.

Jämför bara de här två filmerna. En gjord av ett par entusiaster och en annan gjord av en annan sorts entusiast.

Och vad räknas det här som? Den första filmen är uppenbar reklam - konsistent. Men är den andra filmen inkonsistent, konsistent, pr eller bara på skoj.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

I höst släpper Micael Dahlén marknadsföringsforskare vid Handelshögskolan i Stockholm en ny bok. För att understryka budskapet börjar boksläppet redan nu, i bloggform.

 

I torsdags eftermiddag började Micael Dahlén blogga om sitt nya forskningsprojekt på nextopia.info.
- Jag har studerat evolutionsbiologi, socialpsykologi, epidemiologi, nationalekonomi och företagsekonomi och hittat en gemensam nämnare. Det som driver människor, företag och samhället framåt är jakten på nästa. Nästa förhållande, nästa jobb, nästa produkt och så vidare, säger Micael Dahlén till Dagens Media.

För företagen innebär detta att det är viktigt att framstå som kreativa. Nyheten om en ny produkter är ofta viktigare än själva produkten, menar Micael Dahlén.

Ett exempel på ett kreativt försök är Ericssons försök att rekrytera personal via Facebook och Youtube. Målet var att med hjälp av den påhittade figuren Bert Hamster rekrytera "landets främsta systemvetare och teknologer". 

Försöket föll inte så väl ut men Ericsson är ändå nöjda eftersom försöket i sig är kreativt.

Många gillar idén med att klimatkompensera flygresor, men få vill betala. Det visar en granskning DN gjort. Hos SAS har mindre än en procent av resenärerna betalat in klimatkompensation via sajten sedan starten, skriver tidningen. I början av februari ifrågasatte jag idén med klimatkompensering på Aftonbladets debattsida. Jag efterlyser större ansvar från resebranschen som i dag vältrar över miljöansvaret på konsumenterna.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

TCO:s kampanj FörändraFacket.nu ska tvätta bort fackets mossighet. Det uppger projektledaren på TCO Kerstin Olsson i Dagens Media nr 2 2008. Innan arbetet kan börjar krävs att de gjort sin hemläxa väl annars riskerar de att hamna i samma situation som de nya moderaterna.

 

Den uttalade målsättningen med FörändraFacket.nu är ”att förändra bilden av de fackliga organisationerna och synliggöra värdet av ett fackligt medlemskap, för framför allt unga och välutbildade.”

 

Hur lägger man då systematiskt upp arbetet för att uppnå detta mål? Det finns säkerligen flera sätt, jag beskrivet ett.

 

För det första krävs kunskap om hur målgruppen upplever facket och det fackliga medlemskapet i dag och varför de har den upplevelsen. Det kan vi ta reda på genom djupintervjuer. Efter att ha frågat ett antal varför de avstår den fackliga medlemskapet utkristalliseras följande svar:

 

”Det mossiga facket”, ”En ekonomisk fråga”, ”En politisk fråga”, ”Ser inte nyttan” eller ”Har aldrig fått frågan”.

 

Nästa steg blir att ta reda på vilken av dessa svar som har flest antal ”anhängare”, det vill säga vilket av svaren som är den största mentala barriärerna mot facket. Det gör vi genom kvantitativa undersökningar.

 

Efter att ha analyserat svaren bestämmer vi oss för att utmana de i målgruppen som har argumentet ” Det mossiga facket”.

 

Steg tre blir att konstatera att den bild – image – som målgruppen har av facket antingen är fel eller rätt; facket är mossigt enligt målgruppens definition av mossighet.

 

I så fall krävs först en förändring av organisationens identitet som svarar mot målgruppens efterfrågan innan man kan börja kommunicera. Det är ju tämligen svårt att kommunicera bort mossighet om organisationen är mossig. Som exempel kan nämnas de nya moderaterna som profilerade sig som moralens väktare i valrörelsen, en profil som uppenbarligen inte hade förankring i partiets identitet.

 

När facket väl säkerställt att organisationen och dess identitet svarar mot målgruppens efterfrågan och behov kan man börja med de kommunikativa insatserna. Och som jag skrev igår bör första steget vara att rusta de egna anställda och förtroendevalda till att bli ambassadörer. Därefter kan man profilera sig som nytänkande hos målgruppen för att påverka bilden – imagen – så att attityden förskjuts från mossighet mot nydanande.

– Inom fackföreningsrörelsen är det ofta tabu att tala om organisationen som ett varumärke. Förbunden har problem med om organisationen ska vara ideell eller kommersiell. Men de måste våga se på medlemskapet med nya ögon och lyssna på dem som väljer att stå utanför eller hoppa av, konstaterar Karolina Lindberg, konslut på Nordic Brand Academy i det andra numret av Dagens Media i år.

 

Just vikten av att lyssna på målgruppen lyfte Hans Björkman, förbundsekonom på dåvarande Sif, fram 2005 i sin doktorsavhandling ” Learning from Members. Tools for strategic positioning and service innovation in trade unions.” Han presenterade där en modell för hur facket genom att lyssna till presumtiva och befintliga medlemmar strategiskt kan utveckla tjänster som efterfrågas av målgruppen.

 

Jag har skrivit en rad inlägg om facklig strategisk kommunikation, senast i samband med att Niclas Sandin, analytiker på NMA, för en dryg månad sedan efterlyste strategiskt varumärkesarbete hos facken i Svd.

 

Facken satsar nu tiotals miljoner kronor i olika medlemsvärvarkampanjer. När kampanjerna definieras som värvarkampanjer är ett strategiskt vägval redan gjort. Och det är viktigt att se det. Facken satsar på att rekrytera nya medlemmar och väljer bort kampanjer som syftar till att stoppa utflödet av medlemmar, exempelvis genom rena kommunikativa insatser eller olika former av lojalitetsprogram.

 

Inget fel i det, i alla fall så länge som man är medveten om att man har gjort valet och att man har grund för sitt beslut.

 

Man ska dock vara medveten om att en generell regel säger att det är 5-10 gånger så dyrt att attrahera en ny kund som att behålla en nuvarande, konstaterar Peter Erikson i Planerad kommunikation (Liber 2005).

 

Karolina Lindberg lyfter även fram en annan dimension i varumärkesarbetet när hon slår fast:

– Fackförbund har ofta mycket pengar och kan anlita bra reklambyråer. Men det blir tomma budskap när det inte är förankrat internt. Det finns ingen genväg, man måste bygga varumärket inifrån och ut.

 

Jag har vid flera tillfället lyft fram min skepsis mot TCO:s kampanj FacketForandras.nu. Jag vet inte hur pass väl den är förankrad i förbundens alla led men när kampanjen lanseras med dyr tv-reklam och en helt nyskapad hemsida känns det som om fackens förbiser en av sina största styrkor i en gammal hederlig SWOT-analys, nämligen organisationen i sig.

 

All kommunikation börjar inifrån och går ut. De börjar inte på en reklampelare eller i tv-rutan. Anställda och förtroendevalda ska ses som ambassadörer och nyckelpersoner i arbetet att värva medlemmar alternativt stoppa flykten. Ambassadörerna behöver inte bara ha kännedom och kunskap om kampanjerna utan det kommunikativa målet behöver riktas in på attityd och beteende.

 

När väl ambassadörerna är rustade kan dörrarna öppnas mot omvärlden och den definierade målgruppen.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

I dagens Svd sätter Lars Ohly ner foten och säger nej till politiska kompromisser med socialdemokraterna och miljöpartiet före nästa val. Ohly ska i stället satsa på eget partiprogram och samtidigt göra vänsterpartiet lite trevligare.

 

Den aktade Bo Krogvig, kommunikationskonsult på Springtime, och som har lett flera socialdemokratiska valkampanjer säger till tidningen att politiken avgör mer än trevligheten.

 

Därmed tolkar jag det som om vi drar samma slutsats med anledning av att jag i söndags kommenterade professorn i statsvetenskap Leif Lewins debattartikel i DN i samma dag. Politiken och hur den förmedlas avgör mer än partiföreträdarna i sig.

 

Just hur politiken förmedlas är av avgörande betydelse. Det såg vi inte minst i valrörelsen 2006 där Fredrik Reinfeldt var outstanding bäst på att prata utifrån människors vardag och målade upp en problembild och lösningar som gjorde att människor kunde känna igen sig.

 

Men det var hans sätt att förmedla politiken som vann röster, inte hans roll som partiledare. Eftersom han är partiledare blir exemplet något luddigt. Ett tydligare exempel på vad jag menar Marit Paulsen i EU-valet 1999 som höjde folkpartiet till nya och sedan dess aldrig uppnådda höjder.

 

Termer som problembild och lösningar är vanliga inom marknadskommunikationen, särskilt i samband med lanseringen av en ny produkt. Då gäller det att kratta manegen genom att måla upp en problembild mot det befintliga för att sedan kunna lansera sin egen produkt som ska svara mot just det problemet.

 

Om vi fortsätter att titta på politiken ur ett marknadskommunikativt perspektiv är kräftgången för de borgerliga partierna följden av ett av väljarna upplevt brott mot det erbjudande varumärket utlovade.

 

Tänk om Coca Cola-burken plötsligt skulle börja innehålla saft eller mjölk. Det är gott att dricka kallt men det var inte det jag lovades när jag köpte burken.

 

Den borgerliga regeringens läskburk innehåller i jämförelse med vad som förmedlades under valrörelsen något som kan liknas vid kallt blaskigt kaffe. Tro f-n att folk reagerar. Det var inte det som utlovades.

 

När Reinfeldt nu tvingas dra tillbaka förslagen om försämringar i sjukförsäkringen hade han och Husmark Pehrsson målat in sig i ett hörn, förtroendekapitalet rasar oavsett om man driver igenom förslaget eller inte. Politiskt är det dock helt omöjligt när motståndet i alla delar av samhället är kompakt.

Läs också min blogg Breven till Marlon.