Efter 25 års tjänst inom Åtvidabergs kommun får de anställda en bok med bland annat råd om personlig krishantering och ”hur man tar sig ur en djup mental utmattning” , rapporterar LO-tidningen. Nu protesterar anställda genom att lämna tillbaka gåvan.

– Förr var vi värda en klocka, eller en resa eller vad vi ville för 5 000 kronor, säger Annika Kindstrand till Östgöta Correspondenten.

 

Allt kommunicerar.

Denna debattartikel publiceras i senaste numret av Dagens Media.

Lägg fem kronor i mössan för att döva ditt klimatsamvete så erbjuder vi dig en riktig miljöskitig resa. Med dessa dubbla budskap lockar Fritidsresor kunder till sina resor. Detta är ett praktexempel på den omognad som resebranschen visar ur ett kommunikativt miljömässigt perspektiv. Jag efterlyser större ansvar och ifrågasätter var den kritiska journalistiken tagit vägen.

I början av februari ifrågasatte jag hela idén med klimatkompensering inom resebranschen på Aftonbladets debattsida. Jag efterlyste ett större ansvar från resebranschen som i dag vältrar över miljöansvaret på konsumenterna.

I artikeln påvisade jag de konkurrensfördelar som finns för reseföretag genom att tydligt deklarera för resenärer hur man arbetar med att städa undan efter sig själv eller påverka de leverantörer/aktörer man samarbetar med. Vilka investeringar görs och vad är det långsiktiga målet, frågade jag.

Veckor har gått. Men gensvaret från branschen har varit minst sagt svalt. Nyligen rapporterade DN om klimatkompensationen under rubriken ”Fiasko för miljöavgift”. 

I stället erbjuds jag när jag besöker Fritidsresors hemsida miljökompensationen 5+5. Om man lägger 5 kronor extra till miljön lägger Fritidsresor lika mycket. Detta samtidigt som Fritidsresor i en storslagen annonskampanj med helsidor på DN:s sida 3 får klart för mig att Fritidsresor erbjuder sina resenärer större benutrymme och därmed tar färre passagerare per flygning jämfört med sina konkurrenter.

 

Den naturliga frågan till Fritidsresor och dess informationsdirektör Lottie Knutson blir; hur långt räcker min femkrona som kompensation för det färre antal resenärer som flygplanen kan med på grund av att ”miljömedvetna” Fritidsresor konkurrerar med större benutrymme?

 

Lottie Knutson har under lång tid varit rankad av journalister som en av de mest trovärdiga bland svenska företag och organisationer, skriver Lindau Production som hyr ut föreläsare via sin hemsida.

 

Faktum är att Lottie Knutson i det närmaste guruförklarades, och det med all rätta, för sin insats under Tsunamikatastrofen. Men det kan inte betyda att hon och Fritidsresor inte ska granskas med samma kritiska journalistögon som andra företag och dess ledare utsätts för.

På Berghs får vi elever lära oss att allt kommunicerar. En annonskampanj på sida 3 i DN kommunicerar i sig. Det känns dyrt, gammalt och tanklöst. Lägg därtill ett otidsenligt budskap som går stick i stäv mot vad företaget försöker ge sken.

 

Tiden är förbi när man kan kommunicera två saker som står i konflikt med varandra. Det handlar om att kommunicera integrerat – och tänka på att allt hänger ihop, ord och handling, i alla kanaler, alltid.

 

Nu är det upp till bevis, Fritidsresor. Det är dags att bestämma sig. Klimat eller benutrymme. Moget eller omoget. Det är dags att avkräva Fritidsresor och resebranschen på deras klimatansvar. Det är min skyldighet som kommunikatör, medmänniska och småbarnsförälder.

 

Mattias Josefsson

Studerar Strategisk information & PR på Berghs

I en stor annonskampanj uppmanar ICA konsumenter att dela med sig av sina recept till nya kokboken ”Hela Sveriges husman”. Även denna kampanj från ICA är relationsinriktad men med en betydligt smalare målgrupp än tv-serien med Stig.

 

I sin nya reklamkampanj vill ICA göra en bok tillsammans med kunderna – men inte alla kunder. Reklamen riktar sig i första hand till dem som är vana att tillbringa tid vid spisen och som vill dela med sig av sina erfarenheter. Boken riktar sig till en målgrupp som definieras som experter – en målgrupp som vill interagera.

 

Målet med reklamen med ICA-Stig är rimligen att göra relationen så nära och så laddat med positiva känslor att ICA rent mentalt kommer närmare de allra flesta av sina kunder. Det i sin tur underlättar för butikskedjan att långsiktigt sälja mer. Tv-reklamen har en tämligen bred målgrupp. Du behöver inte vara expert på mat för att kunna ta den till dig samtidigt som den kan roa även den som tillbringar timmar i köket.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Under januari lämnade 17 000 personer a-kassan. Det visar siffror från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, som presenterade nya siffror i dag. Nu är IF Metall mer eller mindre ensamt inom LO om att ha tappat mindre än var tionde medlem sedan de dyrare och sämre villkoren i a-kassan trädde i kraft den 1 januari 2007.

IF Metall:s a-kassa har tappat cirka 25 000 medlemmar på drygt ett år. Det motsvarar drygt 7 procent av medlemmarna.

Det kan jämföras med exempelvis Kommunal som förlorat 11 procent, Handels 12 procent och Hotell- och restaurangfacket som förlorat 25 procent. Hade IF Metall tappat lika stor andel som HRF hade det motsvarat fler medlemmar än vad hela HRF:s a-kassa hade den 1 januari 2007.

Totalt har 413 000 personer lämnat sitt medlemskap i a-kassan sedan den 1 januari 2007.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Indiska gör en H&M; låter designers göra kollektionen, rapporterar Dagens Media. Den kommunikativa taktiken är marknadsföring via pr i ett första steg för att sedan komplettera med köpta kanaler. Koncepttänkande, helt enkelt.

 

Själv ägnade jag en del av helgen åt att tänka igenom ett kommunikativt koncept som jag ska presentera på ett företag på fredag. Konceptet fungerar integrerat - i såväl köpta, som icke-köpta och egna kanaler.

Idén utgår från varumärkets position i dag och var det borde vara utifrån ett kors med variablerna Novis – Expert på ena axeln, och Mossig – Nydanande på andra axeln.

Jag tänker visa på en aktivitet där det finns förutsättning för publicitet i icke köpta kanaler före, under och efter aktiviteten är genomförd. Pr:n kompletteras med annonser som förstärker budskapet.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Att arbetsgivaren tar ett socialt ansvar är den enskilt viktigaste faktorn för var femte ung i dag när de ska välja arbetsgivare. Det visar en ny undersökning från Universum som bygger intervjuer bland Sveriges högskole- och universitetsstudenter. Därmed ökar betydelsen för företag att arbeta med Corporate social responisibility, CSR.

 

Att arbetsgivare inte kränker mänskliga rättigheter är den viktigaste faktorn för 20 procent bland högskolestuderande i valet av arbetsgivare. Bland unga yrkesaktiva tycker 14 procent att detta är viktigast. Motsvarande undersökning förra året låg siffrorna på 18 respektive 13 procent.

– Vi kan se att unga människor i dag allt mer ser sin arbetsgivare som en förlängd arm av den egna identiteten. Man vill jobba på ett företag som står för samma värderingar som man har själv och inte riskera att ens goda rykte ska smittas av arbetsgivarens oetiska beteende, säger Birte Steen, nordisk marknadschef på Universum till SKTF-tidningen. 

Nyligen presenterades även en studie som visar att börsföretag som hållbarhetsfrågorna på allvar får bättre värdeutveckling än konkurrenterna.

– Nu när vi bevisat att det faktiskt är både lönsamt och värdepåverkande att arbeta med CSR och redovisa transparent kan inte styrelser längre bara kicka iväg den här frågan. De har ju ett ansvar för aktiens värdeutveckling, säger Lars-Olle Larsson specialistrevisor vid Öhrlings Pricewaterhouse Coopers och medförfattare till studien ”CSR- från risk till värde” till Sveriges informationsförening.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

TCO:s kampanj FacketFörändras.nu har hittills lockat få besökare, uppger ST Press. Jag dömde ut projektet redan dagen efter det lanserades. Tanken med hela portalen är i grunden feltänkt. Mottagaren ska komma till sändaren när sändaren kallar med ett öppet budskap. Projektet bevisar vikten av att förstå mottagaren och att noga överväga sin kommunikation.

I november drog TCO och centralorganisationens 17 medlemsförbund igång ett långsiktigt initiativ för att förändra bilden av facket och lyfta fram värdet av fackligt medlemskap. Bakgrunden är de sjunkande medlemstalen. 

Men sajten har blivit en flopp, rapporterar ST Press. I januari hade Facketförändras.nu 900 besökare per vecka.

 

Var smärtgränsen går är svårt att säga, menar projektledare Katarina Magnusson.

– Vi har inga kvantitativa mål. Det är en brist, men vi har inte haft den tiden. Det får komma i efterhand.  

Hittills har projektet kostat 20 miljoner kronor.

 Här är några synpunkter som jag har mot projektet

1 Om jag vill ha reda på vad en person som jag inte har någon relation med i dag anser i en viss fråga är det väl rimligt att jag kontaktar henne/honom istället för att be vederbörande kontakta mig.

2 Om jag nu står fast vid att personen i fråga ska komma till mig måste jag fundera igenom mitt budskap mycket noggrant eftersom budskapet i sig ska utlösa en handling hos mottagaren. Enligt uppgifter i Dagens Media syftar kampanjen till att tvätta bort fackets mossighet. På vilket sätt stärker budskapet i reklamfilmerna det kommunikativa målet?

3 Varför måste alla projekt ha egna hemsidor? Underlättar det verkligen för mottagaren? Är det rätt investerade pengar? När jag väl lärt mottagaren att komma till min projektsajt genom att investera en massa pengar på att trumma ut hemsidans adress ska jag lära mottagaren att gå till en annan sajt, fackförbundets ordinarie hemsida. Om man bestämmer sig för att ha kampanjsajter så måste dessa begränsas i antal! LO skulle exempelvis kunna samla alla hjälp- och kampanjsajter under www.020560056.se, som så vitt jag förstår fortfarande är en ledig webbadress. Att sätta den adressen hos målgruppen skulle vara tämligen enkelt.

4 Om man nu bestämt sig för att förändra bilden av det mossiga facket behöver arbetet läggas upp strukturerat, med tydliga mätbara mål. Jag har tidigare beskrivit ett sätt att gå till väga.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Under 2007 satsade företag, organisationer och myndigheter 46 miljarder kronor på information och pr. Det är en ökning med 15 procent jämfört med 2006. Det visar en undersökning från Sveriges informationsförening. PR- och informationsavdelningar står för 36 miljarder kronor medan marknadsavdelningar investerat 10 miljarder kronor.

I går presenterade även IRM siffror för annonsmarknaden som visar att annonseringen på sökmarknaden växte med 70 procent under 2007. Den totala omsättning uppgår till 1 miljard kronor på den svenska marknaden, vilket motsvarar 26 procent av den totala internetannonseringen. Google som enskilt företag håvade in cirka 850 miljoner kronor och har en marknadsandel på 85 procent.

Mycket tyder på att denna marknad fortsätter växa. Det som pekar på det är bland annat internetanvändarens förändrade beteende där sökning blivit ett allt vanligare inslag och att annonseringen i sökmotorer på den amerikanska och brittiska marknaden har en betydligt större del av annonskakan, 40 procent respektive 58 procent.

Samtidigt visar siffror från USA att arbetslösheten inom medier är den högsta på 15 år samtidigt som reklambyråer och konsulter inom media och kommunikation slog rekord i antalet anställningar. Värdet av det skrivna ordet minskar i takt med att spridandet av ord och bild blir allt lättare att sprida för allt fler.

Läs också min blogg Breven till Marlon.